Oscarsvinnare & Mozart - Mer om kvällens program

Klangerna i den italienska tonsättaren Caterina Barbieris verk Knot of Spirit slungar lyssnaren rakt in i ett hallucinatoriskt kalejdoskop. I musiken blandar Barbieri fragment från synthmusik med egensinniga, musikaliska mönster som ofta upprepas i loopar. Tiden tycks ömsom accelerera och ömsom bromsa in som i trance. Caterina Barbieri är född 1990 och har i närmare ett decennium ägnat sig åt att utforska gränser och beröringspunkter mellan musik, teknologi och mänsklig perception. Kritiker har beskrivit hennes musik som ”en sinnesvidgande resa” och hennes verk som ”en drömmaskin för öronen”. Själv har hon sagt att hon drivs av en ambition att förena den fysiska världen med den metafysiska – det materiella med det immateriella.

En resa genom elementen

I ljuset av Barbieris drömska ljudvärld framträder Rachel Portmans Tipping Points med skarpa konturer av verklighet. Många känner igen Portmans musik från filmer som Ciderhusreglerna, Chocolat och Emma – fängslande kompositioner som lett till många priser, bland annat en Oscar. Tipping Points kretsar kring de fyra klassiska elementen – luft, vatten, eld och jord. Portmans musik utgår från sex nyskrivna dikter av Nick Drake som alla handlar om klimatförändringarna.

”Jag hoppas att dikterna kan balansera mellan sorg och handlingskraft, rädsla och förundran, förstörelse och skönhet, kollaps och nystart. Att de kan få publiken att inse vad som gått förlorat – och få syn på vad som ännu kan räddas”, har Nick Drake sagt.

Stycket består av sex satser, en för varje element samt en prolog och en epilog, mellan vilka violinen löper som en röd tråd. Strängarnas ljusa klang för inledningsvis tanken till en fågel som flyger genom en vidsträckt sfär. Just så klingar luften: viktlöst, skimrande, oändligt. I satsen som gestaltar vatten intensifieras musiken, när regnet träffar jordytan och ger upphov till spirande, grön klorofyll.


Från skogsbrand till ett viskande hopp

Kontrasten blir hård mellan dessa två satser och den ödesdigra satsen om eld. Här genljuder skogsbrändernas fasa. Violinen överröstas av brandens dån och vi tycks gå mot en förkolnad domedag.

Men även om undergången är oåterkallelig blir den sista satsen – om jord – en hoppfull påminnelse: vi är alla sammanlänkade med varandra och med jorden, och den insikten är det enda som kan rädda planeten. Verket ringer ut i en epilog, där violinen spelar en bön om att ”viska skogarna tills de reser sig igen”.


Mozarts magnifika melodier

Konserten avslutas med Mozarts svit Gran Partita, ett verk kantat av magnifika melodier, snillrik instrumentering och mystik. Namnet Gran Partita användes aldrig av Mozart själv, inte heller vet man när stycket skrevs. Många känner igen musiken från Peter Shaffers film Amadeus från 1984.

När tonsättaren Antonio Salieri för första gången hör musik av Mozart är det under en konsert där just Gran Partita spelas. I en känd replik säger Salieri: ”It seemed to me that I was hearing the voice of God” – ”Det kändes som att jag hörde Guds röst”. Hur sentimentalt det än kan låta finns definitivt korn av sanning i repliken – i Gran Partita känns Mozarts toner överjordiska.


Ett kärt återseende på pulpeten

Dirigenten Jessica Cottis, som hösten 2023 dirigerade operan The Death of Klinghoffer på Norrlandsoperan, leder symfoniorkestern under kvällens konsert. Solist är Niklas Liepe, en violinist med spektakulär klang och teknisk bredd och 2021 års vinnare av priset Opus Klassik. Här gör han sitt första gästspel i Umeå.